franger — Französische Konjugation

Bedeutung: fringe · Häufigkeit: #2153

Indikativ

Présent

jefrange
tufranges
il/ellefrange
nousfrangeons
vousfrangez
ils/ellesfrangent

Passé simple

jefrangeai
tufrangeas
il/ellefrangea
nousfrangeâmes
vousfrangeâtes
ils/ellesfrangèrent

Imparfait

jefrangeais
tufrangeais
il/ellefrangeait
nousfrangions
vousfrangiez
ils/ellesfrangeaient

Conditionnel

jefrangerais
tufrangerais
il/ellefrangerait
nousfrangerions
vousfrangeriez
ils/ellesfrangeraient

Futur

jefrangerai
tufrangeras
il/ellefrangera
nousfrangerons
vousfrangerez
ils/ellesfrangeront

Passé composé

jej'ai frangé
tutu as frangé
il/elleil/elle a frangé
nousnous avons frangé
vousvous avez frangé
ils/ellesils/elles ont frangé

Plus-que-parfait

jej'avais frangé
tutu avais frangé
il/elleil/elle avait frangé
nousnous avions frangé
vousvous aviez frangé
ils/ellesils/elles avaient frangé

Conditionnel passé

jej'aurais frangé
tutu aurais frangé
il/elleil/elle aurait frangé
nousnous aurions frangé
vousvous auriez frangé
ils/ellesils/elles auraient frangé

Futur antérieur

jej'aurai frangé
tutu auras frangé
il/elleil/elle aura frangé
nousnous aurons frangé
vousvous aurez frangé
ils/ellesils/elles auront frangé

Konjunktiv

Subjonctif présent

jefrange
tufranges
il/ellefrange
nousfrangions
vousfrangiez
ils/ellesfrangent

Subjonctif imparfait

jefrangeasse
tufrangeasses
il/ellefrangeât
nousfrangeassions
vousfrangeassiez
ils/ellesfrangeassent

Weitere Formen

Impératif

tufrange
nousfrangeons
vousfrangez